Kansantalouden tilinpito Nationalräkenskaper T 1993 ■ 1994 * Kansantalous 1995:12 Nationalräkenskaper National Accounts .... Tilastokeskus !j ¡1 Statistikcentralen 11 Statistics Finland SVT 13. 7.1995 Yritysten rahoitusasema ennätysmäisen hyvä Yritysten rahoitusasema oli viime vuonna ennätysmäisen hyvä, yli 21 miljardia markkaa ylijäämäinen. Yritystoimin­ nan kannattavuus parani edelleen ja muun muassa korkokulut vähenivät. Myös kotitalouksille syntyi viime vuonna rahoi­ tusylijäämää, lähes 20 miljardia markkaa. Sen sijaan julkinen sektori oli rahoitusasemaltaan vahvasti alijäämäinen. Julkisen sektorin alijäämä oli 32 miljardia markkaa eli 6,3 prosenttia bruttokansantuotteesta. Se oli vä­ hän pienempi kuin edellisenä vuonna, jolloin alijäämä oli kahdeksan prosenttia bruttokansantuotteesta. Valtion rahoitusalijäämä oli viime vuonna ennätyssuuri, 57 miljardia markkaa. Kuntasektorin rahoitusasema puolestaan oli ylijäämäinen kahdeksan miljardia markkaa. Sosiaalitur­ varahastoissa, lähinnä työeläkelaitoksissa, ylijäämää kertyi 17 miljardia markkaa. Koko kansantalouden rahoitusasema eli vaihtotase kääntyi viime vuonna 5,6 miljardia markkaa ylijäämäiseksi oltuaan edellisenä vuonna 6,2 miljardia markkaa alijäämäinen. Tiedot perustuvat kansantalouden tilinpidon vuosia 1993 ja 1994 koskeviin tarkistettuihin laskelmiin. Laskelmien laa­ dintaa hankaloitti viime vuoden osalta arvonlisäverotukseen siirtyminen, mikä heijastuu bruttokansantuotteen nimellisar­ von ja hintatason muutoksissa. Suomen bruttokansantuote oli viime vuonna 508 miljardia markkaa. Bruttokansantuote jäi nimellisarvoltaan vajaat nel­ jä miljardia markkaa pienemmäksi kuin aikaisemmin on ar­ vioitu. Kokonaistuotannon määrä sen sijaan kasvoi hieman ennakoidusta. Kansantalouden tuotanto kääntyi kolme vuotta kestäneen las­ kun jälkeen kasvuun vuoden 1993 puolivälissä. Vuositasolla bruttokansantuotteen määrä supistui vuonna 1993 vielä 1,2 prosenttia. Viime vuonna kokonaistuotanto kasvoi jo 4,0 pro­ senttia, mutta jäi vielä 7,8 prosenttia pienemmäksi kuin la­ maa edeltäneenä huippuvuonna 1990. Eniten tuotanto on kasvanut kahden viime vuoden aikana teollisuudessa ja metsätaloudessa. Myös liike-elämää palve­ leva toiminta on vilkastunut selvästi. Tuotanto on vähentynyt edelleen rakentamisessa ja julkisessa toiminnassa. Myös työllisyys kääntyi kasvuun vuoden 1994 alkupuolella. Vuositasolla työtuntien määrä väheni vielä hieman viime vuonna. Työn tuottavuus mitattuna tuotannon määrällä työ­ tuntia kohti kasvoi yrittäjätoiminnassa 5,4 prosenttia, edel­ lisenä vuonna 7,7 prosenttia. Tuotannon kasvua vauhditti etenkin vienti, jonka määrä li­ sääntyi 12,5 prosenttia. Myös yksityinen kulutus alkoi kas­ vaa, kasvua oli 1,8 prosenttia. Eniten lisääntyivät liikentee­ seen käytetyt menot, viisi ja puoli prosenttia. Julkinen kulu­ tus supistui hieman. Kiinteät investoinnit vähenivät vuositasolla vielä 2,2 prosent­ tia, kun niiden aiemmin ennakoitiin lisääntyneen. Raken­ nusinvestoinnit alenivat edelleen, mutta kone- ja kalustoin­ vestoinnit kasvoivat jo. Varastot lisääntyivät selvästi. Kansantulo kasvoi viime vuonna nimellisesti 7,9 prosenttia. Henkeä kohti laskettu kansantulo oli viime vuonna 78 200 markkaa. Suurimmillaan kansantulo henkeä kohti oli vuonna 1990, jolloin se oli 84 400 markkaa. Kotitalouksien käytettävissä oleva tulo nousi viime vuonna nimellisesti 0,6 prosenttia, mutta laski reaalisesti saman ver­ ran. Kun kulutusmenot kasvoivat, laski kotitalouksien sääs- tämisaste 5,7 prosenttiin. Edellisenä vuonna säästämisaste oli 8,1 prosenttia. Veroaste oli viime vuonna 47,4 prosenttia ja edellisenä vuon­ na 45,4 prosenttia. Veroastetta nosti se, ettei viime vuonna maksettu veronpalautuksia, mutta edellisenä vuonna makset­ tiin kahdet veronpalautukset. Julkaisun tiedot vapaasti lainattavissa. Lainattaessa mainittava lähteeksi Tilastokeskus. Tuotanto Hinnat Markkinahintainen bruttokansantuote kasvoi viime vuonna volyymiltaan 4,0 prosenttia. Bruttokansantuotteen määrä jäi vielä 7,8 prosenttia alhaisemmaksi kuin vuonna 1990, jolloin tuotanto oli korkeimmillaan. Alkutuotannon määrä kasvoi viime vuonna 5,8 prosenttia. Alkutuotannon osuus bruttokansantuotteesta oli samoin 5,8 prosenttia. Maatalouden, kalatalouden ja metsästyksen tuotanto väheni­ vät mm. edellistä vuotta heikomman sadon takia. Metsätalou­ den hakkuut sen sijaan kasvoivat uusiin ennätyslukuihin ja tuotanto nousi yli 15 prosenttia. Myös kaivannaistoiminta vilkastui huomattavasti lähinnä edullisten turpeennosto-olo- suhteiden ansiosta. Jalostuselinkeinojen tuotannon määrä kasvoi 8,0 prosenttia. Jalostuksen osuus bruttokansantuotteesta oli 33,2 prosenttia. Tuotanto kasvoi kaikilla teollisuuden aloilla lukuunottamatta elintarviketeollisuutta. Nopeinta kasvu oli sähköteknisten tuotteiden valmistuksessa, yli 28 prosenttia. Myös muu me­ talliteollisuus kasvoi hyvin nopeasti, yhteensä metalliteolli­ suuden tuotanto kasvoi 18,4 prosenttia. Puunjalostusteollisuuden tuotanto kasvoi 10,4 prosenttia. Energia- ja vesihuollon tuotanto kasvoi 5,7 prosenttia, mihin vaikutti osaltaan myös. edellistä vuotta kylmempi talvi. Uudisrakentaminen väheni edelleen viime vuonna, sen sijaan korjausrakentaminen oli kasvussa. Palveluiden tuotannon määrä kasvoi 2,0 prosenttia. Palvelui­ den osuus bruttokansantuotteesta oli 61,0 prosenttia. Kauppa sekä ravitsemis- ja majoitustoiminta kääntyivät vii­ me vuonna kasvuun. Erityisen nopeasti kasvoi moottoriajo­ neuvojen kauppa. Liikenne lisääntyi edellisvuotta enemmän. Nopeimmin kasvoivat vesi- ja ilmaliikenne. Rahoitustoiminnan arvonlisäyksen volyymi supistui selvästi edellisestä vuodesta. Sen sijaan liike-elämää palvelevan toi­ minnan arvioidaan lisääntyneen tuntuvasti. Julkinen toiminta supistui hieman lähinnä kuntasektorilla. Myös voittoa tavoittelemattomien yhteisöjen toiminta supis­ tui vajaan prosentin. Työllisyys ja työn tuottavuus Huolimatta tuotannon selvästä kasvusta kansantalouden työl­ listen määrä väheni edelleen, 1,3 prosenttia. Työttömyysaste oli Tilastokeskuksen työvoimatutkimuksen mukaan keski­ määrin 18,4 prosenttia. Myös tehdyt työtunnit vähenivät hie­ man. Työllistä kohti tehdyt työtunnit kasvoivat yhden prosen­ tin. Työn tuottavuus kasvoi viime vuonnakin nopeasti, koko kan­ santaloudessa 4,3 prosenttia ja yrittäjätoiminnassa 5,4 pro­ senttia. Kansantalouden hintataso nousi viime vuonna bruttokansan­ tuotteen hintaindeksillä mitattuna 1,2 prosenttia eli selvästi aiemmin arvioitua hitaammin ja myös vuotta 1993 hitaam­ min. Tämä oli myös syynä siihen, että nimellishintainen brut­ tokansantuote jäi vuonna 1994 vajaat neljä miljardia markkaa alhaisemmaksi kuin aiemmin arvioitiin. Vaihtosuhde parani 1,2 prosenttia vientihintojen noustua pro­ sentin, mutta tuontihintojen laskettua lievästi. Ulkomaankauppa Vaihtotase kääntyi viime vuonna 5,6 miljardia markkaa yli­ jäämäiseksi oltuaan edellisenä vuonna 6,2 miljardia markkaa alijäämäinen. Kaikki vaihtotaseen osat: kauppatase, palve­ lusten tase sekä tuotannontekijätulojen ja tulonsiirtojen tase kehittyivät myönteiseen suuntaan. Tavarakauppaan sisältyy EU-jäsenyyden aiheuttaman tilas­ toinnin jaksotusmuutoksen takia "ylimääräistä" vientiä noin 800 miljoonaa markkaa ja "ylimääräistä" tuontia noin 2,9 miljardia markkaa. Huoltotaseen kysyntäerissä tämä ylimää­ räinen nettotuonti on kirjattu varastojen lisäykseksi. Kulutus Yksityiset kulutusmenot kääntyivät viime vuonna kasvuun: kolmen vuoden laskukauden jälkeen. Eniten kasvua oli kes- tokulutustavaroissa, erityisesti autoissa, joiden ostot olivat aiempina vuosina myös vähentyneet eniten; Matkustusmenot ulkomailla vähenivät edelleen viime vuonna. Kuntien ja kuntayhtymien kulutusmenot vähenivät volyymiin taan viime vuonna 1,8 prosenttia, mutta valtion kulutusmenot kasvoivat 1,7 prosenttia. Eniten kasvoivat viime vuonna: maanpuolustuksen kulutusmenot ja eniten vähenivät yleis­ hallinnon kulutusmenot. Investoinnit Kiinteät investoinnit vähenivät viime vuonna 2,2 prosenttia, kun niiden aiemmissa laskelmissa arvioitiin kasvaneen hie­ man. Yksityiset kiinteät investoinnit vähenivät puoli prosent­ tia ja julkiset kiinteät investoinnit kymmenen prosenttia. Teollisuuden investoinnit kasvoivat jo selvästi. Tavaratyypeittäin tarkasteltuna talonrakennusinvestoinnit vähenivät edelleen ja olivat enää alle puolet huippuvuoden 1989 tasosta. Sen sijaan kone- ja kalustoinvestoinnit kääntyi­ vät kasvuun, kasvu oli tosin vielä viime vuonna selvästi aiemmin ennakoitua hitaampaa. Varastot kasvoivat viime vuonna selvästi, kasvua oli lähinnä teollisuuden varastoissa. Sen sijaan kaupan ja maatalouden varastojen arvioitiin vähentyneen. 2 Tilastokeskus Kansantulo kasvoi viime vuonna nimellisesti 7,9 prosenttia ja oli henkeä kohti 78 200 markkaa. Palkkasumma kasvoi kolme vuotta kestäneen laskun jälkeen, kasvua oli 1,8 prosenttia. Työnantajain sosiaalivakuutusmak­ sut kasvoivat hieman enemmän lähinnä työnantajan kansan­ eläkemaksun maksuperusteiden muuttumisen takia. Omai­ suus- ja yrittäjätulot kasvoivat peräti 36 prosenttia erityisesti yritysten hyvän tuloksen takia. Kansantulo Kotitaloudet Kotitalouksien käytettävissä oleva tulo kasvoi viime vuonna nimellisesti 0,6 prosenttia, mutta laski reaalisesti saman ver­ ran. Palkkasumman kasvun lisäksi tuloa lisäsivät muun muassa puunmyyntitulot, jotka kasvoivat yli puolella. Saatu­ ja tulonsiirtoja lisäsivät ennen kaikkea työeläkkeet. Toisaalta maksettuja tulonsiirtoja kasvatti välittömien verojen ohella muun muassa palkansaajien työttömyysvakuutusmaksu. Kotitalouksien kulutusmenot kasvoivat nimellisesti 3,3 pro­ senttia eli enemmän kuin käytettävissä oleva tulo. Seuraukse­ na oli säästämisasteen lasku 5,7 prosenttiin, kun se edellisenä vuonna oli 8,1 prosenttia. Tästä oli seurauksena myös kotita­ louksien nettoluotonannon supistuminen 19,7 miljardiin markkaan. Yritykset Yritysten rahoitusasema oli viime vuonna ennätysmäisen hyvä, nettoluotonanto oli 21,4 miljardia markkaa ylijäämäi­ nen. Toimintaylijäämä kasvoi 28 prosenttia ja nettokorko- menot vähenivät 17 prosenttia. Veroja yritykset maksoivat enemmän kuin edellisenä vuonna, mutta edelleen selvästi vähemmän kuin 90-luvun alkuvuosina. Kiinteät investoinnit supistuivat lievästi, mutta varastot kasvoivat tuntuvasti. Rahoituslaitosten rahoitusylijäämä väheni edellisestä vuo­ desta, mutta säilyi 1,8 miljardia markkaa ylijäämäisenä, kun luottotappioita ei oteta lukuun. Luottotappioita kirjattiin vii­ me vuonna 16,7 miljardia markkaa ja edellisenä vuonna 19,9 miljardia markkaa. Rahoituslaitokset Julkisyhteisöt Valtion rahoitusalijäämä paisui ennätysmäisen suureksi, 57,0 miljardiin markkaan. Eniten kasvoivat korkomenot ja tulon­ siirrot sosiaaliturvarahastoille. Sen sijaan kuntien ja kuntayhtymien rahoitusylijäämä muo­ dostui ennätysmäisen suureksi, se oli 8,0 miljardia markkaa. Verotulot kasvoivat ja kulutusmenot pysyivät nimellisesti edellisen vuoden tasolla, investoinneista tingittiin. Sosiaaliturvarahastojen rahoitusylijäämä kasvoi 17,0 miljar­ diin markkaan. Yhteensä julkisyhteisöjen rahoitusalijäämä oli 32,0 miljardia markkaa eli 6,3 prosenttia bruttokansantuotteesta. Voittoa tavoittelemattomat yhteisöt Voittoa tavoittelemattomien yhteisöjen nettoluotonanto oli viime vuonna 6,3 miljardia markkaa alijäämäinen, mistä 6,1 miljardia markkaa tuli asuntoyhteisöjen osalle. Veroaste Verojen ja pakollisten sosiaalivakuutusmaksujen osuus brut­ tokansantuotteesta oli viime vuonna 47,4 prosenttia. Veroaste kasvoi kaksi prosenttiyksikköä edellisestä vuodesta, koska vuonna 1994 ei maksettu veronpalautuksia, mutta vuonna 1993 niitä maksettiin kahdet. Välilliset verot kasvoivat kulutuksen lisääntymisen ja vero­ pohjan laajentumisen takia. W Tilastokeskus 3 BKT:N VOLYYMIN MUUTOKSET .■J2 LJ________ I________I________ I________ I________ I________ I________I________ I________ l_ l 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 KOTITALOUKSIEN SÄÄSTÄMISASTE % JULKISYHTEISÖJEN RAHOITUSASEMA, % BKT:STA % 8 6 4 2 0 -2 -4 -6 -8 -10 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 4 Tilastokeskus INVESTOINTIEN OSUUS BRUTTOKANSANTUOTTEESTA 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 TUONNIN JA VIENNIN VOLYYMIN MUUTOKSET 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 KULUTUKSEN VOLYYMIN MUUTOKSET 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 Tilastokeskus 5 Företagens finansieringsposition rekordstark Företagens finansieringsposition var i fjol rekordstark, med ett överskott pä 21 miljarder mark. Företagverksamhetens lönsamhet förbättrades fortsättningsvis och bland annat rän- teutgifterna minskade. Ocksä hushällen fick i fjol överskott, nästan 20 miljarder mark. Däremot uppvisade den offentliga sektom ett stärkt unders- kott om 32 miljarder mark, motsvarande 6,3 procent av brut- tonationalprodukten. Det var litet mindre än äret innan, när underskottet var ätta procent av bruttonationalprodukten. Statens finansieringsunderskott var i fjol rekordstort, 57 mil­ jarder mark. Kommunsektoms finansieringsposition upp­ visade däremot ett överskott pä ätta miljarder mark. Social- försäkringsfonderna, närmast arbetspensionsanstaltema, ac- kumulerade ett överskott om 17 miljarder mark. Heia nationalekonomins finansieringsposition, dvs. bytesba- lansen, förbyttes i fjol i ett överskott om 5,6 miljarder mark ffän ett underskott om 6,2 miljarder mark äret innan. Uppgiftema baserar sig pä nationalräkenskapemas revidera- de beräkningar för äxen 1993 och 1994. Beräkningama komplicerades för fjolärets del av övergängen tili mervär- desskatt, vilket äterspeglas i förändringar i bruttonationalpro- duktens nominella värde och i prisnivän. Finlands bruttonationalprodukt uppgick i fjol tili 508 miljar­ der mark. Bruttonationalproduktens nominella värde var när- mare fyra miljarder mark mindre än vad man tidigare hade uppskattat. Totalproduktionens volym däremot ökade nägot mera än prognostiserat. Nationalekonomins produktionsutveckling svängde uppät i mitten av är 1993, efter tre är av nedgäng. Pä ärsnivä minska­ de bruttonationalproduktens volym ännu med 1,2 procent under är 1993.1 fjol ökade totalproduktionen redan med 4,0 procent, men var ännu 7,8 procent lägre än är 1990, dä Produktionen var som störst före depression. Den största produktionsökningen under de senaste tvä ären har skett inom industrin och skogsbruket. Ocksä inom före- tagstjänster har det skett ett klart uppsving. Produktionen har fortsatt att minska inom byggande och offentlig verksamhet. Ocksä sysselsättningsutvecklingen svängde uppät i början av är 1994. Pä ärsnivä minskade antalet arbetstimmar ännu en aning under fjoläret. Arbetets produktivitet mätt i produk- tionsvolym per arbetstimme ökade inom företagarverksam- heten med 5,4 procent, föregäende är med 7,7 procent. Produktionsökningens ffämsta drivkraft var exporten, vars volym ökade med 12,5 procent. Ocksä den privata konsum- tionen började stiga, uppgängen var där 1,8 procent. Störst var ökningen av utgifter för samfärdsel - fern och en halv procent. Den offentliga konsumtionen minskade en aning. De fasta investeringama uppvisade pä ärsnivä en fortsatt nedgäng om 2,2 procent, medan tidigare prognoser tydde pä en uppgäng. Byggnadsinvesteringama minskade fortsätt­ ningsvis, medan en ökning redan künde skönjas i maskin- och anläggningsinvesteringama. Lagren ökade pätagligt. Nationalinkomsten okade i fjol nominellt med 7,9 procent. Nationalinkomsten per capita uppgick i fjol till 78 200 mark. Som storst var nationalinkomsten per capita i kr 1990, da det var 84 400 mark. Hushallens disponibla inkomst okade i fjol nominellt med 0,6 procent, men minskade reellt i samma man. D i konsumtion- sutgiftema okade, minskade spargraden med 5,7 procent. Aret innan var spargraden 8,1 procent. Skattegraden uppgick i fjol till 47,4 procent och aret innan till 45,4 procent. I fjol gjordes inga utbetalningar av skatteater- baringar, men aret innan tva utbetalningar av skatteaterbarin- gar, vilket bidrog till att hoja skattegraden. Produktionen Bruttonationalprodukten tili marknadspriser ökade under fjo­ läret volymmässigt med 4,0 procent. Bruttonationalproduk­ tens volym var ännu 7,8 procent lägre än är 1990, dä Produk­ tionen var som störst. Primärproduktionens volym ökade i fjol med 5,8 procent. Primärproduktionens andel av bruttonationalprodukten var likaledes 5,8 procent. Produktionen inom lantbruk, fiske och jakt minskade bland annat pä grund av en sämre skörd än äret innan. Inom skogs­ bruket däremot steg avverkningen tili rekordsiffror, och Pro­ duktionen ökade med 15 procent. Ocksä utvinningsverksam- heten ökade märkbart, närmast pä grund av gynnsamma för- hällanden för torvutvinning. Förädlingsnäringsgrenamas produktionsvolym ökade med 8,0 procent. Förädlingens andel av bruttonationalprodukten uppgick tili 33,2 procent. Produktionen ökade inom alla industribranscher med undan- tag för livsmedelsindustrin. Störst var tillväxten inom ffams- tällningen av eltekniska produkter, 28 procent. Ocksä den övriga metallindustrin uppvisade en mycket snabb tillväxt, sammanlagt växte metallindustrins produktion med 18,4 pro­ cent. Träförädlingsindustrins produktion ökade med 10,4 procent. Produktionen inom energi- och vattenförsöijning ökade med 5,7 procent, vilket delvis berodde ocksä pä att vintem var kallare än äret innan. Nybyggandet minskade fortfarande jämfört med föregäende är, medan däremot renoveringsbyggandet ökade. Tjänsteproduktionens volym ökade med 2,0 procent. Tjäns- ternas andel av bruttonationalprodukten uppgick tili 61,0 procent. Inom handeln samt restaurang- och hotellverksamheten svängde utvecklingen uppät i fjol. Speciellt snabbt ökade handeln med motorfordon. Samfärdseln ökade mer än äret innan. Snabbast ökade sjö- och lufttrafiken. 6 Tilastokeskus Finansieringsverksamhetens mervärdesvolym minskade klart jämfört med äret innan. Däremot uppskattas företagst- jänstema ha ökat betydligt. Den offentliga verksamheten minskade en aning, närmast inom kommunsektom. Ocksä icke-vinstsyftande samfunds verksamhet minskade med en knapp procent. Sysselsättningen och arbetets produktivitet Trots den pätagliga produktionstillväxten fortsatte antalet sysselsatta inom nationalekonomin att minska. Minskningen uppgick tili 1,3 procent. Sysselsättningsgraden var enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning i genomsnitt 18,4 procent. Ocksá antalet utförda arbetstimmar minskade en aning. Antalet utförda arbetstimmar per sysselsatt ökade med en procent. Arbetets produktivitet ökade hastigt även i fjol. Inom heia nationalekonomin var ökningen 4,3 procent och inom företa- garverksamheten 5,4 procent. Priser Nationalekonomins prisnivâ, mätt med bruttonationalpro- duktens prisindex, Steg i fjol med 1,2 procent, vilket var betydligt mindre än beräknat, och likasä mindre än är 1993. Detta var ocksá en orsak varför bruttonationalprodukten tili nominella priser âr 1994 blev fyra miljarder mark lägre än vad tidigare uppskattningar hade gett vid handen. Bytesförhällandet förbättrades med 1,2 procent dâ export- prisema ökade med en procent medan importpriserna sjönk nàgot. Utrikeshandeln Bytesbaiansen förbyttes i fjol i ett överskott om 5,6 miljarder mark, ffän ett underskott om 6,2 miljarder mark äret innan. Samtliga element i bytesbalansen: handelsbalansen, tjänste- balansen samt produktionsfaktorinkomst- och inkomstöver- föringsbalansen utvecklades i positiv riktning. I varuhandeln ingär, pä grund av en av EU-medlemskapet päkallad periodiseringsändring av statistikföringen, "extra" export om 800 miljoner mark, och "extra” import om 2,9 miljarder mark. I försörjningsbalansens efterffägeposter har denna extra nettoimport bokförts som en lagerökning. Konsumtion De privata konsumtionsutgiftema svängde uppät i fjol efter tre är av nedgäng. Ökningen var störst i ffäga om varaktiga konsumtionsvaror, speciellt bilar, i ffäga om vilka inköpen ocksä hade minskat mest under de föregäende áren. Utgifter- na för utrikesresor minskade fortsättningsvis i fjol. Kommunemas och samkommunemas konsumtionsutgifter minskade volymmässigt i fjol med 1,8 procent, medan statens konsumtionsutgifter ökade med 1,7 procent. Konsumtionsut­ giftema ökade mest inom försvaret och minskade mest inom allmän förvaltning. investeringar De fasta investeringama minskade i fjol med 2,2 procent, medan de enligt tidigare beräkningar uppskattades ha ökat en aning. De privata fasta investeringama minskade med en halv procent och de offentliga fasta investeringama med tio pro- cent. Industrins investeringar uppvisade redan en tydlig ök- ning. Husbyggnadsinvesteringar analyserade efter varutyp mins­ kade fortsättningsvis, och nädde inte längre ens upp tili hälf­ ten av nivän under toppäret 1989. Däremot svängde maskin- och anläggningsinvesteringama uppät, även om tillväxten ännu i fjol var klart längsammare än enligt tidigare prognoses Lagren ökade tydligt under fjoläret, närmast inom industrin. Däremot uppskattas lagren ha minskat inom handeln och jordbruket. Nationalinkomsten Nationalinkomsten vaxte i fjol nominellt med 7,9 procent och uppgick till 78 200 mark per capita. Lonesumman vaxte efter en nedgang om tre ar. Till vaxten var 1,8 procent. Arbetsgivamas socialforsakringsavgifter okade n&got mera, narmast pa grund av andringar i betalningsgrun- derna for arbetsgivarens folkpensionsavgift. Egendoms- och foretagarinkomstema vaxte med hela 36 procent, ffamfor allt pa gmnd av foretagens goda resultat. Hushailen Hushällens disponibla inkomst växte i fjol nominellt med 0,6 procent, men sjönk reellt i samma män. Inkomstökningen berodde pä den ökade lönesumman och pä bl.a. inkomstema av virkesförsäljning, vilka ökade med over hälften. Erhällna inkomstöverföringar ökade ffamför allt pä grund av arbets- pensionerna. Utbetalda inkomstöverföringar ökades ä andra sidan av de indirekta skattema och bl.a. löntagarnas arbets- löshetsförsäkringsavgift. Hushällens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 3,3 procent, eller mer än den disponibla inkomsten. Detta ledde tili att spargraden sjönk tili 5,7 procent, jämfört med 8,1 procent äret innan. Detta resulterade ocksä i att hushällens nettokreditgivning sjönk tili 19,7 miljarder mark. Tilastokeskus 7 Företagen Företagens finansieringsposition var rekordartat god i fjol. Nettokreditgivningen uppvisade ett överskott om 21,4 miljar- der mark. Verksamhetsöverskottet ökade med 28 procent och nettoränteutgifterna minskade med 17 procent. Företagen betalade mera skatter än äret innan, men fortsättningsvis klart mindre än under början av 90-talet. De fasta investeringama minskade en aning, medan lagren ökade märkbart. Finansieringsinstitut Finansieringsinstitutens finansieringsöverskott minskade irán áret innan, men stannade pä ett överskott om 1,8 miljar- der mark, dä kreditförlustema inte tas i beaktande. I fjol bokfördes 16,7 miljarder mark i kreditförluster, och áret in­ nan 19,9 miljarder mark. Offentliga sammanslutningar Statens finansieringsunderskott förvärrades och nádde re- kordnivän 57,0 miljarder mark. Mest ökade ränteutgiftema och inkomstöverföringar tili socialskyddsfonder. Kommunema och samkommunema uppvisade däremot ett rekordstort finansieringsöverskott om 8,0 miljarder mark. Skatteinkomstema ökade och konsumtionsutgiftema höll sig nominellt pá samma nivä som áret innan, samtidigt som man gav avkall pä investeringar. Socialskyddsfondemas finansieringsöverskott växte tili 17,0 miljarder mark. Sammanlagt uppgick finansieringsunderskottet för de offent­ liga sammanslutningama tili 32,0 miljarder mark, vilket motsvarar 6,3 procent av bruttonationalprodukten. Icke-vinstsyftande samfund De icke-vinstsyftande samfundens nettokreditgivning upp­ visade i fjol ett underskott pä 6,3 miljarder mark, varav bostadssamfundens andel var 6,1 miljarder mark. Skattegraden Skattemas och de obligatoriska socialskyddsavgifternas an­ del av bruttonationalprodukten var i fjol 47,4 procent. Skat­ tegraden váxte med tvá procent firán fóregáende ár pá grund av att inga skatteáterbáringar betalades ut ár 1994, medan det ár 1993 betalades ut áterbaringar for tvá ár. De indirekta skattema steg pá grund av ókningen av konsum- tionen och utvidgningen av skattebasen. 8 Tilastokeskus 1. HUOLTOTASE FÖRSÖRJNINGSBALANS Käypiin hintoihin 1990 hintoihin Muutos - Förändring % Löpande priser ârs priser Mil j . mk Mil j . mk Arvo - Värde Hinta - Pris Volyymi -Volym # « * « » 1993 1994 1993 1994 1993 1994 1993 1994 1993 1994 Bruttokansantuote markkinahintaan - Bruttonationalprodukten 482397 507779 456571 475062 1 .2 S. "H 2,4 1 .2 -1.2 4 ,0 Tavaroiden ja palvelusten tuonti - Import av varor och tjänster 9.4 12.4 -0,2133341 149827 113752 128104 8.7 0.7 12,6 KOKONAISTARJONTA - TOTALUTBUD ................... 615738 657606 570323 603166 2.9 6 ,8 3.7 1.0 -0,8 5.8 Tavaroiden ja palvelusten vienti - Export av varor och tjänster . 159438 181219 142459 160294 2 4 .3 13 .7 6.5 1.0 16.7 12.5 Kulutusmenot - Konsumtionsutgifter ......... 387442 397660 343205 346878 -0 .8 2 .6 2.9 1.6 -3.6 1.1 Yksityiset kulutusmenot - ■ Privata konsumtionsutgifter. 275252 283934 240177 244493 1 .2 3 .2 4,2 1.3 -2,9 1.8 Julkiset kulutusmenot - Offentliga konsumtions­ utgifter ................... 112190 113726 103028 102385 -5.3 1 .4 0,0 2.0 -5.3 -0,6 Varastojen lisäys - Lagerökning .................. -3880 6971 -3694 6435 Kiinteän pääoman brutto- muodostus - Bruttobildning av fast kapital ...................... 71194 72784 74528 72881 -19.1 2 .2 0.2 4.5 -19.2 -2,2 Yksityinen kiinteän pääoman bruttomuodostus - Privat bruttobildning av fast kapital ........... 58383 60150 60638 60362 -19.0 3 .0 0.7 3.5 -19.5 -0,5 Julkinen kiinteän pääoman bruttomuodostus - Offentlig bruttobildning av fast kapital ............ 12811 12634 13890 12519 -19.4 -1 .4 -2.0 9.4 -17.8 -9.9 Tilastollinen ero - Statistisk differens ........ 1544 -1028 13825 16678 KOKONAISKYSYNTÄ - TOTALEFTERFRÄGAN ............. 615738 657606 570323 603166 2.9 6 .8 3.7 1.0 -0,8 5.8 Siitä - Darav: Kotimainen kysyntä - Inhemsk efterfrägan ..... 456300 476387 427864 442872 -3.0 4 ,4 2,7 0.9 -5.5 3.5 9 2 . KANSANTULO NATIONALINKOMST Osuus - Andel Muutos - Förändring Mil j . mk % % 1993 * 1994 1993 * 1994 1993 1994 1 ) 202714 206282 55.0 51-8 -6,5 1,8 1 ) Työnantajain sosiaalivakuutusmaksut - Arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter . 55397 57600 15.0 1 4 ,5 -2 .8 4 ,0 Omaisuus- ja yrittäjätulot, netto - Förmögenhets- och företagarinkomster, netto ...................................... 55524 75536 15.0 19,0 33.1 36,0 Yritykset - Företag ................... -6349 15635 -1.7 3 .9 -67,0 3 4 6 ,3 Rahoituslaitokset - Finansinstitut .... 2673 3570 0.7 0 .9 317.8 3 3 .6 Julkisyhteisöt - Offentliga sammanslutningar .......... 5375 -200 1.5 0.0 Voittoa tavoittelemattomat yhteisöt - Icke-vinstsyftande sammanslutningar ... -6629 -6881 -1.8 -1.7 -13.4 3 .8 Kotitaloudet - Hushäll................. 60454 63412 16,4 1 5 .9 5.8 4 .9 Yrittäjätulo maataloudesta - Företagarinkomst av jordbruk ...... 7401 6927 2,0 1 .7 3 .2 -6 .4 Yrittäjätulo metsätaloudesta - Företagarinkomst av skogsbruk ..... 3511 5650 0.9 1 .4 -3 .7 60,9 Muut yrittäjätulot ja yrittäjätulon otot - Övriga företagarinkomster 31098 35221 8 , 4 8 . 9 22 .8 1 3 .3 Omaisuustulot - Förmögenhetsinkomster .............. 18444 15614 5 .0 3 .9 -12 ,1 -15.3 Välilliset verot miinus tukipalkkiot - Indirekta skatter minus subventioner..... 55180 58563 1 5 .0 14 ,7 1 .0 6 .1 KANSANTULO - NATIONALINKOMST............. 368815 397981 1 0 0 .0 10 0 ,0 -0.3 7 . 9 Kansantulo henkeä kohti, mk - Nationa1inkomst per invänare, mk ..... 72802 78220 -0.8 7.4 Keskiväkiluku, 1000 henkeä Medelfolkmängden, 1000 personer ...... 5066 5088 0.5 0 , A 1 ) Sisältää palkat ja sosiaalivakuutusmaksut ulkomailta Innehäller löner och socia 1försäkringsavgifter frän utlandet 3 - KÄYTETTÄVISSÄ OLEVA TULO. KULUTUSMENOT JA SÄÄSTÖ SEKTOREITTAIN DISPONIBEL INKOMST, KONSUMTIONSUTGIFTER OCH SPARANDE ENLIGT SEKTOR Osuus - Andel Muutos - Förändring Milj. mk t % 1993 1994 1993 1991* 1993 1994 KÄYTETTÄVISSÄ OLEVA TULO - DISPONIBEL INKOMST ....................... 366250 395684 100.0 100.0 -0,1 8,0 Yritykset - Företag ................... -6772 12069 -1.8 3 .0 Rahoituslaitokset - Finansinstitut .... 2301 2399 0.6 0,6 279.8 *. 3 Julkisyhteisöt - Offentliga sammanslutningar .......... 80350 88703 21,9 22,4 -20.4 10,4 Voittoa tavoittelemattomat yhteisöt - Icke vinstsyftande organisationer .... 2733 3058 0.8 0.8 95. ̂ 11.9 Kotitaloudet - Hushäll ................ 287638 289455 78.5 73.2 -1.3 0,6 KULUTUSMENOT - KONSUMTIONSUTGIFTER ...... 387442 397660 100,0 100,0 -0.8 2.6 Julkisyhteisöt - Offentliga sammanslutningar .......... 112190 113726 29.0 28.6 -5.3 1.4 Voittoa tavoittelemattomat yhteisöt - Icke vinstsyftande organisationer .... 10873 10934 2,8 2.7 -1.0 0.6 Kotitaloudet - Hushdll ................ 26^1379 273000 68.2 68.7 1.2 3.3 Muutos Förändring Milj . mk SÄÄSTÖ - SPARANDE ........................ - 2 1 1 9 2 - 1 9 7 6 - 2 9 1 8 . O - 1 9 2 1 6 , 0 Yritykset - Företag ................... - 6 7 7 2 1 2 0 6 9 Rahoituslaitokset - Finansinstitut .... 2 3 0 1 2399 - 3 5 8 1 . 0 - 9 8 . 0 Julkisyhteisöt - Offentliga sammanslutningar .......... -31840 - 2 5 0 2 3 1 4 3 5 6 . 0 - 6 8 1 7 . 0 Voittoa tavoittelemattomat yhteisöt - Icke vinstsyftande organisationer .... - 8 l 4o - 7 8 7 6 - 1 4 3 9 , 0 - 264,0 Kotitaloudet - Hushäll ................ 23259 16455 7 0 3 7 . 0 6804,0 SÄÄSTÄMISEN OSUUS SEKTORIN KÄYTETTÄVISSÄ OLEVASTA TULOSTA (Säästämisaste) % SPARANDETS ANDEL AV SEKTORNS DISPONIBLA INKOMST % Julk isyhteiLsöt - Offe nt liga sanimans lutningar Koti taloud«it Hushál 1 .... Kotimaiset sekt ori t yhteensä Inhe ms ka sektor e r sammanlagt - 3 9 . 6 - 2 8 , 2 8 . 1 5 . 7 -5 .8 - 0.5 4. ARVONLISÄYS TUOTTAJAHINTAAN TOIMIALOITTAIN FÖRÄDLINGSVÄRDE TILL PRODUCENTPRIS ENLIGT NÄRINGSGREN Käypiin hintoihin Löpande priser m i 1 j. mk Osuus - Andel % Volyymin muutos Volymförändring % 1993 1994 1993 1994 1993 1994 Y R N Ä I T T Ä J Ä T O I M I N T A R I N G S L I V E T .................. 339379 36091I) 80.6 81.3 1,0 5 .1 OI , B MAATALOUS, KALATALOUS JA METSÄSTYS JORDBRUK, FISKE OOH JAKT ............. 12804 12568 3 .0 2 , 8 4 .8 -3 .3 02 METSÄTALOUS SKOGSBRUK ............................. 9277 11439 2 , 2 2 . 6 4 ,0 1 5 .3 C KAIVOS- JA MUU KAIVANNAISTOIMINTÄ BRYTNING AV MINERALISKA PRODUKTER .... 1687 1909 0 , 4 0 , 4 -2,6 1 2 ,0 D TEOLLISUUS TILLVERKNING .......................... 101816 111855 2 4 ,2 25,2 5.4 1 1 .5 E SÄHKÖ-,KAASU- JA VESIHUOLTO EL-.GAS- OCH VATTENFÖRSÖRJNING ...... 11334 12076 2 . 7 2.7 4.2 5 .7 Fa TALONRAKENNUSTOIMINTA HUSBYGGNADSVERKSAMHET ................ 13205 15599 3 .1 3.5 -17.1 -3 .5 Fb MAA- JA VESIRAKENNUSTOIMINTA ANLÄGGNINGSVERKSAMHET ................ 7793 7959 1 .9 1,8 -6.3 -4 ,6 G , H KAUPPA,RAVITSEMIS- JA MAJOITUSTOIM. VARUHANDEL,RESTAUR.- 0 HOTELLVERKS ... 117401 50012 1 1 .3 11.3 -5.5 4 ,0 I KULJETUS, VARASTOINTI. TIETOLIIKENNE SAMFÄRDSEL,LAGRING.POST- 0 TELEKOMM .. 37260 38928 8 , 8 8 . 8 3.2 4.6 J RAHOITUS- JA VAKUUTUSTOIMINTA FINANSIERINGS- OCH FÖRSÄKRINGSVERKS . . 17388 16082 4 .1 3 .6 6.3 -9.0 Ka ASUNTOJEN HALLINTA BOSTADSFÖRVALTNING ................... 41109 42394 9 .8 9 .5 2.5 2.0 Kb KIINTEISTÖTOIMINTA FASTIGHETSVERKSAMHET ................. 7409 7183 1 .8 1.6 4.9 -0,2 Ke LIIKE-ELÄMÄÄ PALV. TOIMINTA UPPDRAGSVERKSAMHET ................... 18237 19887 4 .3 4 .5 4.8 9.3 M,N , 0 . MUUT YKSITYISET PALVELUT ÖVRIGA PRIVATA TJÄNSTER .............. 12659 13023 3 .0 2 .9 -2,4 0,2 J u 0 F L K I N E N T O I M I N T A F E N T L I G V E R K S A M H E T ... 861)75 86825 20.5 19.6 -4.5 -0 ,4 M U A N U T O I M I N T A N A N V E R K S A M H E T .......... 9593 9704 2 . 3 2.2 0 .0 -0.9 LASKENNALLISET PANKKIPALVELUT TILLRÄKNADE BANKBETJÄNSTER ............... -11) 205 -13432 -3 .4 -3 ,0 8 .7 -7.0 B R T U B R T I U T T O K A N S A N T U O T E O T T A J A H I N T A A N U T T O N A T I O N A L P R O D . L L P R O D U C E N T P R I S ...... 421242 41)1)0 11 1 0 0 .0 100.0 -0 ,4 4,4 HYÖDYKEVEROT VARUANKNUTNA INDIREKTA SKATTER .......... HYÖDYKETUKIPALKKIOT VARUANKNUTNA SUBVENTIONER ................ B R U T T O K A N S A N T U O T E M A R K K I N A H I N T A A N B R U T T O N A T I O N A L P R O D . T I L L M A R K N A D S P R I S ........ 694IO -8255 482397 72336 -8568 507779 -5 .7 1 .4 -1 .2 3.1 11.7 4,0 5- TEHDYT TYÖTUNNIT JA TUOTTAVUUDEN MUUTOS UTFÖRDA ARBETSTIMMAR OCH FÖRÄNDRINGEN AV PRODUKTIVITET 1000000 Tunt ia Timma r MUUTOKSET - FÖRÄNDRINGAR Tunnit-Timmar Tuottavuus- Produktivitet % % 1993 1994 1993 1994 1993 1994 Y R N Ä I T T Ä J Ä T O I M I N T A R I N G S L I V E T .................. 2550 .1 2 5 4 0 .9 -6 . 2 -0,4 7.7 5.4 0 1 , B MAATALOUS. KALATALOUS JA METSÄSTYS JORDBRUK. FISKE OCH JAKT ............. 3 6 3 .3 3 5 6 .1 -4 .9 -2,0 10,2 -1.4 02 METSÄTALOUS SKOGSBRUK ............................. 52 .9 4 8 .0 -2 .9 -9.3 7.1 27.0 c KAIVOS- JA MUU KAIVANNAISTOIMINTA BRYTNING AV MINERALISKA PRODUKTER .... 7 -7 7 . 5 -13.5 -2.6 12.6 15,0 D TEOLLISUUS TILLVERKNING ......................... 598 .0 610.5 -5.9 2.1 12,1 9.2 E SÄHKÖ-,KAASU- JA VESIHUOLTO EL-.GAS- OCH VATTENFÖRSÖRJNING ...... 37 .4 3 5 .3 -10 .1 -5.6 15.9 12.0 Fa TALONRAKENNUSTOIMINTA HUSBYGGNADSVERKSAMHET ................ 203.1 1 9 3 .2 -1 0 ,9 -4,9 -6,9 1,4 Fb MAA- JA VESIRAKENNUSTOIMINTA ANLÄGGNINGSVERKSAMHET ................ 7 0 .8 62.6 -10.9 -11.6 5.3 7.9 G, H KAUPPA,RAVITSEMIS- JA MAJOITUSTOIM. VARUHANDEL,RESTAUR - - 0 HOTELLVERKS ... 538 .8 5 4 6 .0 -6.7 1.3 1.3 2,6 I KULJETUS, VARASTOINTI. TIETOLIIKENNE SAMFÄRDSEL.LAGRING.POST- 0 TELEKOMM .. 267.6 269.6 -4 .6 0.7 8.2 3.8 J RAHOITUS- JA VAKUUTUSTOIMINTA FINANSIERINGS- OCH FÖRSÄKRINGSVERKS .. 9o'. 7 8 6 ,6 -9 .1 -4,5 16,9 -4,7 Ka ASUNTOJEN HALLINTA BOSTADSFÖRVALTNING ................... Kb KIINTEISTÖTOIMINTA FASTIGHETSVERKSAMHET ................. 4 7 .8 4 8 .4 2 . 8 1.3 2.0 -1.4 Ke LIIKE-ELÄMÄÄ PALV. TOIMINTA UPPDRAGSVERKSAMHET ................... 164 .2 1 6 7 .3 -2 .4 1.9 7.4 7.3 M. N, O , MUUT YKSITYISET PALVELUT ÖVRIGA PRIVATA TJÄNSTER .............. 107.8 109,8 -7.4 1.9 5.3 -1,6 J u O F L K I N E N T O I M I N T A F E N T L I G V E R K S A M H E T ... 7 5 2 .3 7 5 3 .0 -5.2 0.1 0,7 -0.5 M U A N U T O I M I N T A N A N V E R K S A M H E T .......... 9 6 ,7 96.0 -1 .1 -0.7 1,1 -0.1 Y H S A T E E N S Ä M M A N L A G T ...................... 3399 .1 3 3 8 9 .9 -5.9 -0.3 5.0 4.3 13 6 . VAIHTOTASE BYTESBALANS Käypiin hintoihin Muutos - Löpande priser Förändring 1000 000 mk % 1993 199* 1993 199* Tavaravienti - Export av varor .......... 132550 152192 2 5 .3 1 4 ,8 Tavaratuonti - Import av varor .......... 101559 II8638 9 .0 16,8 KAUPPATASE - HANDELSBALANS ............... 30991 3355* Palvelusten vienti - Export av tjänster .. 26888 29027 19 .7 8 . 0 Palvelusten tuonti - Import av tjänster .. 31782 31189 1 0 ,8 -1 .9 PALVELUTASE - TJÄNSTEBALANS .............. -¿1894 -2162 Siitä matkailu - Därav turism ......... -2158 -1378 TAVARA- JA PALVELUSTASE - VARU- OCH TJÄNSTEBALANS .................. 26097 31392 Nettotuotannontekijätulot ja -tulonsiir- rot - Nettofaktorinkomster och -transfereringar ......................... -32328 -25814 VAIHTOTASE - BYTESBALANS ................. -6231 5578 7 . VEROASTE SKATTEGRADEN 1993 199* VEROASTE OECD:N MUKAAN - SKATTEGRADEN ENLIGT OECD *5.* *7 .* 8. YKSITYISET KULUTUSMENOT PRIVATA KONSUMTIONSUTGIFTER KÄYPIIN HINTOIHIN VOLYYMIN MUUTOS Löpande priser Volymförändring M i 1 j . mk % 1993 * 1994 1993 1994 KOTITALOUKSIEN KULUTUSMENOT SUOMESSA HUSHÄLLENS KONSUMTIONSUTGIFTER I FINLAND ........ 262221 271622 -1 .7 2,1 Kestokulutustavarat Varaktiga konsumtionsvaror ................ . 19048 21836 -11 .9 9,6 Puolikestävät kulutustavarat Halvvaraktiga konsumtionsvaror ............... 23105 23877 -6,6 1.7 Lyhytikäiset tavarat Icke-varaktiga varor .......................... 100651 102366 -1 .9 1,2 Palvelukset Tjänster ...................................... 119417 123543 1.6 1.6 VOITTOA TAVOITTELEMATTOMIEN YHTEISÖJEN KULUTUS KONSUMTION I ICKE-VINSTSYFTANDE SAMMANSLUTNINGAR . 10873 10934 -2 ,3 -1.7 YKSITYISET KULUTUSMENOT SUOMESSA PRIVATA KONSUMTIONSUTGIFTER I FINLAND ........... 273094 282556 -1 .7 1.9 Kotitalouksien kulutusmenot ulkomailla Hushällens konsumtionsutgifter i utlandet ..... 9237 8189 -2 4 ,4 -9.4 Ulkomaalaisten kulutusmenot suomessa Utlänningarnas konsumtionsutgifter i finland . . . -7079 -6811 15 .1 -4,6 Y K S I T Y I S E T K U L U T U S M E N O T PRIVATA KONSUMTIONSUTGIFTER ...................... 275252 283934 -2 .9 1,8 9. JULKISET KULUTUSMENOT TEHTÄVITTÄIN OFFENTLIGA KONSUMTIONSUTGIFTER ENLIGT ÄNDAMÄL ■O- KÄYPIIN HINTOIHIN Löpande priser M i 1j. mk VOLYYMIN MUUTOS Volymförändring % * * 1993 1994 1993 1994 Yleishallinto Allmän förvaltning........................... 10039 9546 -6 ,4 -6.8 Yleinen järjestys ja turvallisuus Allmän ordning och säkerhet................. 6085 6306 - 4 ,2 2,2 Maanpuolustus Försvar...................................... 8661 9461 -10,8 9 .0 Koulutustoiminta Utbildning................................... 28287 28989 -4 ,7 0.6 Terveydenhuolto Hälso- och sjukvärd.......................... 24511 24293 -5-9 -1 .3 Sosiaaliturva ja sosiaalipalvelut Socialskydd och socialtjänster.............. 17212 17427 -8.8 -1 .3 Asuminen ja yhdyskunnat Bostads- och samhällspolitik................ 3136 3224 -5 .4 0,2 Virkistys-, kulttuuri- yms. palvelut Rekreation, kultur o. dyl. tjänster........ 3982 3975 -1.1 -3 .6 Liikenne Samfärdsel................................... 5740 6226 1 .9 -0.9 Elinkeinot Ekonomiska tjänster.......................... 3673 3752 2 ,3 0.5 Muut tehtävät Övriga ändamäl............................... 864 527 50.6 -3 9 .9 JULKISET KULUTUSMENOT YHTEENSÄ OFFENTLIGA KONSUMTIONSUTGIFTER SAMMANLAGT. . . 112190 113726 -5 .3 -0.6 - Valtio Sta ten..................................... 36039 37388 -6,0 1 .7 - Kunnat ja kuntainliitot Kommuner och kommunalförbund.............. 73153 73164 -5 .2 -1.8 - Sosiaaliturvarahastot Socialskyddsfonderna...................... 2998 3174 1 .9 0 ,4 1 0 . KIINTEÄN PÄÄOMAN BRUTTOMUODOSTUS BRUTTOBILDNING AV FAST KAPITAL Käypiin hintoihin Löpande priser m i 1 j. mk * 1993 1994 Osuus - % 1993 Ande 1 * 1994 Volyymin muutos Volymförandring % * 1993 1994 Y R I T T Ä J Ä T O I M I N T A N Ä R I N G S L I V E T .................. 57065 59075 8 0 .2 81,2 -19.8 0 ,1 0 1 , MAATALOUS. KALATALOUS JA METSÄSTYS B JORDBRUK. FISKE OCH JAKT ..... '....... 2176 2195 3 .0 3.0 -11,6 -2 .5 02 METSÄTALOUS SKOGSBRUK ............................. 1426 1464 2,0 2,0 -12.1 2 .7 C KAIVOS- JA MUU KAIVANNAISTOIMINTA BRYTNING AV MINERALISKA PRODUKTER .... 122 164 0.2 0,2 -1 1 ,5 29.6 D TEOLLISUUS TILLVERKNING ......................... 12759 13739 1 7 .9 18.9 -1 4 ,6 6 ,1 E SÄHKÖ-.KAASU- JA VESIHUOLTO EL-,GAS- OCH VATTENFÖRSÖRJNING ...... 4077 4632 5 .7 6 . 4 -18,0 9 .2 Fa TALONRAKENNUSTOIMINTA HUSBYGGNADSVERKSAMHET ................ -163 -54 -0.2 -0 .1 16,8 -61,0 Fb MAA- JA VESIRAKENNUSTOIMINTA ANLÄGGNINGSVERKSAMHET ................ 294 190 0 ,4 0.3 -4 8 ,6 -3 9 .9 G, KAUPPA,RAVITSEMIS- JA MAJOITUSTOIM. H VARUHANDEL.RESTAUR.- 0 HOTELLVERKS ... 5380 5395 7 .6 7 . 4 -29,1 -0,1 I KULJETUS. VARASTOINTI. TIETOLIIKENNE SAMFÄRDSEL.LAGRING.POST- 0 TELEKOMM .. 7456 6694 10,5 9 .2 -1 4 ,5 -5 .8 J RAHOITUS- JA VAKUUTUSTOIMINTA FINANSIERINGS- OCH FÖRSÄKRINGSVERKS .. -1165 1040 -1.6 1 .4 -206.5 165,6 Ka ASUNTOJEN HALLINTA BOSTADSFÖRVALTNING ................... 18563 19092 26.1 26.2 -1 3 .4 -4 .8 Kb KIINTEISTÖTOIMINTA FASTIGHETSVERKSAMHET ................. 2926 1333 4.1 1 .9 -7 . 4 -5 6 .9 Ke LIIKE-ELÄMÄÄ PALV. TOIMINTA UPPDRAGSVERKSAMHET ................... 950 912 1.3 1 .3 -38,0 -1 .7 M,N. MUUT YKSITYISET PALVELUT 0 ÖVRIGA PRIVATA TJÄNSTER .............. 2264 2279 3.2 3 .1 -10.5 -0 ,1 J U L K I N E N T O I M I N T A ' O F F E N T L I G V E R K S A M H E T ... 12811 12634 18.0 1 7 .3 -1 7 .8 -9 .9 M U U T O I M I N T A A N N A N V E R K S A M H E T .......... 1318 1075 1.8 1 .5 -5 .7 -2 4 ,0 K I I N T E Ä N P Ä Ä O M A N B R U T ­ T O M U O D O S T U S B R U T T O B I L D N I N G A V F A S T K A P I T A L ............................. 71194 72784 100.0 1 0 0 ,0 -19,2 -2 .2 ASUINRAKENNUKSET BOSTADSBYGGNADER ......................... 17713 18286 2 4 ,9 25.1 -1 3 .6 -4 ,4 MUUT TALONRAKENNUKSET ANDRA HUSBYGGNADER ....................... I4i86 i 4 o g 4 1 9 .9 19.4 -28.1 -6 .3 MAA- JA VESIRAKENNUKSET JORD- OCH VATTENBYGGNADER ................ 109] 1 10836 1 5 .3 1 4 ,9 -1 0 ,9 -6 ,8 KONEET, LAITTEET JA KULJETUSVÄLINEET MASKINER, INVENTARIER OCH TRANSPORTMEDEL . 28384 29568 3 9 .9 4 0 .6 -2 0 .0 4 .9 17 1 1 . RAHOITUSTASAPAINO FINANSIERINGSBALANS - Käypiin Löpande Mi 1j. mk hintoihin priser Muutos Förändring % * • 1993 1994 1993 1994 1 ) BRUTTOPÄÄOMANMUODOSTUS BRUTTOKAPITALBILDNING .................... 67 31* 79755 -18.0 1 8 .5 Yritykset - Företag ................... 29710 40894 -18,3 3 7 .6 Rahoituslaitokset - Finansinstitut .... -1347 1854 -2 2 0 ,2 2 3 7 .6 Julkisyhteisöt - Offentliga sammanslutningar ...................... 13713 13659 -18.9 -0, h Voittoa tavoittelemattomat yhteisöt - Icke-vinstsyftande sammanslutningar . . . 8983 8823 -13.4 -1.8 Kotitaloudet - Hushäll ................ 16255 14525 -6.3 -10.6 2 ) BRUTTOSÄÄSTÄMINEN BRUTTOSPARANDE ............................ 62627 84305 8 .4 34.6 Yritykset - Företag ................... 91679 62263 106.5 49,4 Rahoituslaitokset - Finansinstitut .... 3999 3634 7 0 9 .5 -9.1 Julkisyhteisöt - Offentliga sammanslutningar ...................... -29993 -18305 1 2 7 .6 -26,8 Voittoa tavoittelemattomat yhteisöt - Icke-vinstsyftande sammanslutningar ... 1170 2534 2 2 1 .4 116.6 Kotitaloudet - Hushäll ................ 90772 34179 -1 4 .6 -16.2 3 ) RAHOITUSYLIJÄÄMÄ FINANSIERINGSÖVERSKOTT ................... Käypiin hintoihin Löpande priser Mi 1j. mk -6231 5578 Muutos Förändring Mi 1j. mk 15804 11809 Yritykset - Företag ................... 11969 21369 28153 9400 Rahoituslaitokset - Finansinstitut .... 5346 1780 5 9 7 3 -3566 Julkisyhteisöt - Offentliga sammanslutningar ...................... -38706 -31964 -1 0 8l4 6742 Voittoa tavoittelemattomat yhteisöt - Icke-vinstsyftande sammanslutningar . . . -7813 -6289 2201 1524 Kotitaloudet - Hushäll ................ 24517 19654 -5862 -4863 TILASTOLLINEN ERO STATISTISK DIFFERENS ..................... 1544 -1028 3847 -2572 Rahoituslaitosten luottotappiot - Finansinstituts kreditförluster ....... -19940 -16733 219 3207 1 ) Ml . maan ja aineettomien va rojen ostot, netto Inkl . köp av mark och ironiat . rättigheter. netto 2 ) Ml . pääomansiirrot, netto Inkl . kapitaitransfereringa r, netto 18 3 ) Kansantalouden vaihtotaseen ylijäämä Överskott i bytesbalansen totalt t//, Tilastokeskus l¡¡¡¡ Statistikcentralen 11 Statistics Finland Postitus 1 Ik kirje PM M Sopimus 00022/1 SVT Suomen Virallinen Tilasto Finlands Officiella Statistik O fficial Statistics o f Finland Kansantalous 1995:12 Nationalräkenskaper National Accounts Tiedustelut - Förfrägningar - Inquiries: Pirkko Penttilä Olli Savela (90) 17 341 Myynti: Julkaisujen m yynti/3B 00022 TILASTOKESKUS Puhelin: (90117342011 Faksi: (90)17342474 Försäljning: Publikationsförsäljning /3 B 00022 STA nSTIKCENTRALEN Telefon: (90) 17342011 Telefax (90) 1734 2474 Orders: Sale o f publications / 3B FIN-00022 STA VSTICS fíNiAND Telephone: +358 01734 2011 Telefax +358017342474 ISSN 0784-8331 = Kansantalous ISSN 0784-9583